Betyg och bedömning
Betyg ges höst- och vårtermin i årskurserna 6, 7, 8 och 9. Varje termin (ungefär i början av oktober och mars) hålls utvecklingssamtal, där vårdnadshavarna informeras om elevens kunskapssituation.
Kunskapskraven och de nationella kursplanerna bildar ett ramverk för grundskolan. Innanför ramen ska varje enskild skola självt definiera innehållet. På det viset blir varje skola unik och kan behålla sin särart, samtidigt som de nationella målen är relativt entydigt definierade. Varje skola skall dock behandla ämnets centrala innehåll definierat i läroplanen.
Svalövs Montessori har sedan hösten 2010 ämnesmatriser med lokalt tolkade formativa kriterier som komplement till kursplanernas kunskapskrav. Matriserna används även till elevens självbedömning och lärares bedömning av elevens prestationer i olika arbetsarbetsområden. Avsikten med det omfattande bedömningsstödet är att garantera enhetlig bedömning och framför allt en framåtsyftande bedömning som eleven är delaktig i.
Vem har ansvar för vad?
Rektorn
Rektorn ansvarar för att elever och föräldrar får tydlig information om elevens kunskapsutveckling. Informationen ingår i utvecklingssamtalet och ges givetvis även när någon så önskar. Rektorn ansvarar för att lärarna sätter betyg enligt de bestämmelser som gäller. Rektorn ansvarar för att samtliga lärare har samma bedömningsgrund i betygsättandet. Vidare ansvarar rektor för skolans samlade resultatuppföljning i alla ämnen och alla årskurser, och att med det som grund styra skolans pedagogiska utveckling mot det nationella målet, att alla elever lägst ska nå godkänd nivå i alla ämnen.
Mentorn
Mentorn ska ge tydlig information om elevens samlade kunskapsutveckling. Lärarna ska ta initiativ till diskussioner om vilka kunskaper som krävs för de olika betygsnivåerna. Läraren ska också informera om vilka grunder han/hon gör sina bedömningar.
Eleven
Eleven ska visa de kunskaper han/hon har. Eleven ska också medverka i de diskussioner kring kunskapskrav och metoder för bedömning som läraren tar initiativ till. Eleven ska sätta sig in i vilka syften, mål och krav som föreligger. Eleven förväntas också vara aktiv och söka feedback av lärare med syfte att bibehålla den individuella målfokuseringen.
Utvecklingssamtal
Utvecklingssamtalen är till för att eleven och dennes familj ska få en bild av elevens skolsituation, elevens kunskapsutveckling och elevens studieresultat. Utvecklingssamtalen genomförs i början av varje termin. Förutom eleven och dennes mentor ska också elevens föräldrar eller vårdnadshavare bjudas in. Samtalet ska förberedas av lärare, elev och föräldrar och alla förväntas vara aktiva.
Nationella prov
Nationella ämnesprov i svenska, matematik, engelska, NO och SO, genomförs på vårterminen i årskurs 6 och 9. De nationella ämnesproven användas som ett underlag bland flera för att bedöma elevernas kunskaper och är ett stöd vid betygsättningen. Proven används också som hjälpmedel för att göra bedömningar så likvärdiga som möjligt över landet. Ämnesproven mäter viktiga delar i kursplanerna men inte allt. För att sätta betyg måste läraren alltid ha ett bredare betygsunderlag än de nationella proven.
Prövning
Om en elev anser sig ha kunskaper för att erhålla ett betyg, utan att följa undervisningen, kan en prövning göras. Prövning i ett ämne görs alltid mot kunskapskraven i årskurs 9.
Skriftligt omdöme
Om du lämnar grundskolan utan betyg i något ämne får du en skriftlig bedömning om vilka kunskapskrav du har klarat, och vilka du inte har klarat, samt vad skolan har gjort för att du skulle ha klarat kunskapskraven du inte har klarat.
Ogiltig frånvaro
Hösten 2012 tillämpas det nya betygssystemet för årskurs 6-9. Då skall terminsbetyg även innehålla uppgift om elevs ogilitiga frånvaro i klocktimmar. Frånvaro är ogiltig om den inte är anmäld, eller om ledighet har nekats och eleven är frånvarande. Ledighet får enligt skollagen beviljas för 10 dagar per läsår om inte synnerliga skäl föreligger.
Vad krävs i stora drag för de olika betygen?
Betyg A, högsta betyg
För att få högsta betyg i ett ämne måste eleven ha klarat / visat upp de kunskaper som beskrivs i kursplanernas samtliga kunskapskrav för betyget A.
Betyg B, näst högsta betyg
För att få näst högsta betyg i ett ämne måste eleven ha klarat / visat upp de kunskaper som beskrivs i kursplanernas samtliga kunskapskrav för betyget C och till övervägande del klarat / visat upp de kunskaper som beskrivs för betyget A.
Betyg C
För att få betyg C i ett ämne måste eleven ha klarat / visat upp de kunskaper som beskrivs i kursplanernas samtliga kunskapskrav för betyget C.
Betyg D
För att få betyg D i ett ämne måste eleven ha klarat / visat upp de kunskaper som beskrivs i kursplanernas samtliga kunskapskrav för betyget E och till övervägande del klarat / visat upp de kunskaper som beskrivs för betyget C.
Betyg E
För att få betyg E i ett ämne måste eleven ha klarat / visat upp de kunskaper som beskrivs i kursplanernas samtliga kunskapskrav för betyget E.
Betyg F
Betyg F sätts om eleven ej har klarat samtliga kunskapskrav för betyget E.
Betyg - (streck)
Streck sätts som betyg om eleven ej har visat / deltagit i undervisningen så att det finns tillräckligt med bedömningsunderlag för att sätta betyg.
Vanliga funderingar och frågeställningar
"På vår skola räknas bara proven"
Läraren använder fler underlag än prov för att bedöma elevens kunskaper. Provresultat är ett sådant underlag. Men prov säger inte allt. Kunskaper som visas muntligt och på andra sätt än i prov ingår i lärarens helhetsbedömning.
"Man kan inte få A i åttan eller sjuan"
Jo det kan man. Det finns inga begränsningar i användning av betygsstegen. Kunskapskraven för betyg är formativa och relativa i förhållande till elevens åldersmässiga förmåga. Dvs en elev i årskurs 7 förväntas inte ha samma omfattande kunskaper som en elev i årskurs 9.
"Man kan inte få B om man inte fått B på nationella provet"
Jo det kan man. De nationella proven mäter inte alla delar av målen och är inte den enda måttstocken läraren ska använda. Läraren gör alltid en helhetsbedömning och tar härvid hänsyn till alla tillfällen eleven visat upp vad denne kan.
"A på alla prov ska ge A i betyg"
Nej det är inte säkert. Den betygssättande läraren skall bedöma elevens hela prestation, dvs lektioner, diskussioner, argumentationer, prov och redovisningar, även historiskt. A på ett enskilt prov ger feedbacken att eleven nått den nivån av kriterier som omfattar just detta ämnesområde som prövats. Att lärarna använder betygsnivåer i bedömning har som syfte att öka tydligheten för eleven och kopplingen till de bedömningskriterier som samtliga lärare på skolan använder sig utav. Härvid får också eleven en klar uppfattning, i feedbacken av läraren, vad denne bör tänka på samt förbättra för att nå den egna uppsatta målbilden.
"Det beror på läraren vilket betyg eleven får"
Samma prestation ska bedömas lika oavsett vilken lärare eleven har. Lärarna diskuterar och jämför sina bedömningar med varandra. Alla lärare utgår från gemensamma tolkningar av skolans bedömningsgrund och bedömningskriterier.
"Kan frånvaro sänka betygen?"
Ofta leder närvaro och flit till bättre resultat och därmed till bättre betyg, men det är de kunskaper, färdigheter och förmågor eleven visar som ska betygsättas. Ordning och närvaro är viktiga frågor men inte en del av betygsättningen. Det som är viktigast är att eleven har visat sina kunskaper på tiden man varit närvarande m.a.o. att betygen är målrelaterade. Men observera att, i de flesta ämnen ska du kunna redogöra inför grupp, klass och lärare, och i många ämnen krävs deltagande i exempelvis laborativa, eller genomförande moment för att läraren ska kunna göra en helhetsbedömning. Missar eleven vitala delar av undervisningen, ska eleven i rimlig grad ges chanser att ta igen det som missats. Närvaro, uppförande eller flit får inte vägas in vid betygsättningen.
Om jag kommer för sent, skrivs det in i betyget?
Det beror på. Om du kommer för sent till lektion efter lektion efter lektion, så ja då skrivs det in i terminsbetyget. Formellt gäller: När den sammanlagda olovliga frånvaron överstiger en timme, så kommer frånvaron noteras på terminsbetyget.