Allt om grundskolan
Eleven. Allt i skolan handlar om eleven. - Ditt barn! Det är eleven som är viktigast. Media älskar att skriva om skolan. Debattörer, forskare, politiker - alla - har åsikter om skolan. De är oviktiga. Ditt barn är viktigast och du, förälder, är näst viktigast i skolan. För när du förälder talar finns bara en egentlig lyssnare; - ditt barn, vår elev.
Allt du förälder säger eller uttrycker om skolan, uppgifterna, skolans pedagoger, ditt barns kamrater, har bara en mottagare; - ditt barn! Det är dina attityder som ditt barn hör, och omformar till sina slutsatser. "Läxa är trams, baciller är farliga, kompisar dumma, lärare inkompetenta" - är dåliga budskap för ditt barn att höra. Forskningen menar på att det är föräldrars utbildningsbakgrund som har störst betydelse för bans framgång i skolan. Det är en generalisering. Det konkreta är att, allt du säger eller uttrycker, är viktigt för ditt barn. Du förälder påverkar ditt barn mest, ditt barns attityder till andra och viljan att lära sig.
Konkret så förstår vi sällan syftet med en skoluppgift. - "Vem behöver egentligen kunna floder i Europa?" Försök se bortom uppgifterna, eftersom skoluppgifter handlar både om att lära sig och att vilja lära sig. Alla barn vill lära sig mer. Förstå mer. Och, visa vad de kan, för dig som är just deras mamma eller pappa eller nära person. - "Oj, vad många floder du har lärt dig?!" - är en bättre kommentar, för ditt barns lust, att vilja lära sig mer.
Vad vi gör i skolan och vad du säger, ska främja ditt barns motivation att
Lära för livet
För att nå bra resultat i skolan och för att skapa förutsättningar för ett livslångt lärande är det viktigt att ha positiva inställningar till lärande. Inlärning tenderar att bli mer effektiv om elever är aktivt delaktiga i inlärningsprocessen. Ett exempel är att genom t.ex. stark motivation och tydliga målsättningar välja lämpliga inlärningsstrategier. Det brukar benämnas självstyrt lärande.
| Aspekt |
Faktor |
Exempel på påstående |
| Inlärningsstrategi |
Memorering |
"När jag studerar lär jag mig så mycket som möjligt utantill" |
| Förståelse |
"När jag studerar försöker jag relatera nytt material till saker som jag lärt mig i andra ämnen" |
| Kontroll |
"När jag studerar, tvingar jag mig själv att kontrollera att jag kommer ihåg vad jag lärt mig" |
| Motivation |
Instrumentell motivation |
"Jag studerar för att få ett bra jobb" |
| Läsintresse |
"Ibland när jag läser blir jag helt gripen av ämnet" |
| Intresse för matematik |
"Eftersom det är kul att hålla på med matte, så skulle jag inte vilja sluta med det" |
| Ansträngning |
"När jag studerar, arbetar jag så hårt som möjligt" |
| Självförtroende |
Självtillit |
"Jag är säker på att jag kan förstå det svåraste materialet som framställs i texter" |
| Självuppfattning i läsning |
"Jag lär mig snabbt på lektionerna i svenska" |
| Självuppfattning i matematik |
"Jag har alltid varit bra i matematik" |
| Prestationstillit |
"Jag lär mig saker snabbt i de flesta skolämnena" |
| Inlärningssituation |
Samarbete |
"Jag arbetar som bäst när jag gör det tillsammans med andra elever" |
| Konkurrens |
"Jag lär mig snabbare om jag försöker prestera bättre än andra" |
Memorering innebär att man försöker lära sig så mycket som möjligt utantill och med förståelse avses att eleven försöker sätta in kunskaper i sammanhang och relatera nytt material till tidigare kunskaper. De som främst använder kontrollstrategier slår fast vad de behöver lära sig, checkar under inlärningen av sina kunskaper och försöker förstå det som de inte har förstått. Instrumentell motivation innebär att eleven drivs av yttre belöningar, såsom av att få ett bra jobb efter skolan, snarare än ämnesintresse. En hög självtillit innebär att eleven har en hög tilltro till sin förmåga att hantera inlärningssituationer och känner sig säker på och är trygg i sin förmåga att förstå och tillägna sig nya kunskaper, oavsett ämne. Positiv självuppfattning i språk eller matematik innebär att eleven anser sig behärska dessa skolämnen väl. Hög prestationstillit innebär att eleven tycker sig ha lätt för att lära sig i de flesta skolämnena. Den fjärde aspekten som tar upp preferenser för olika inlärningssituationer har inget direkt samband med det självstyrda lärandet, men kan vara viktig för att skapa positiva inställningar till lärande. De två faktorerna för inlärningssituationer är samarbete, att man anser sig lära sig som mest när man jobbar tillsammans med andra, och konkurrens, vilket innebär att man upplever att man arbetar bra när man försöker prestera bättre än kamraterna.
Samvariationer mellan inställningar till lärande och prestationer.
Elevers inställningar till lärande i form av motivation, självförtroende och inlärningsstrategier samvarierar med hur de presterar i skolan. Även om det inte nödvändigtvis finns ett kausalt samband mellan höga värden på identifierade faktorer och prestationer utgör positiva inställningar till lärande en viktig grundförutsättning för goda prestationer. Faktorer har varierande betydelse för olika grupper av elever. Exempelvis presterar de som använder kontrollstrategier i minst utsträckning avsevärt sämre än övriga grupper. Resultaten visar också att den grupp som har det största läsintresset presterar betydligt bättre än de andra grupperna. I Sverige har dessa faktorer, i synnerhet läsintresse och självtillit, stor betydelse för prestation.
Källa
Learners for Life – Student Approaches to Learning, Pisa/OECD. Skolverket 2004.